Dag 80 - Hittar inte hem

Efter en faktiskt ganska intensiv vecka med en hel del vad jag för ett år sedan skulle kallat för rätt extrema åk, var det äntligen dags att få lite sällskap igen. Men först lite bildbevis om lutning. Jag försöker lära mig att bedöma sluttningars lutning genom att först bedöma och sedan mäta med min inklinometer. Väldigt nyttigt, men jag tycker faktiskt jag börjar få lite koll.

Idag åkte jag Canale del Rete, en liten ravin ner från Youla. Först försökte jag mäta i det brantaste partiet, men det kändes inte bra att stå utan stavar, böjd ned mot backen och använda bägge händerna till inklinometer och kamera. Visserligen var det ingen sten under, men ändå inget kul att ramla. Jag tog mig lite längre ned där underlaget var lite bättre och det var aningen mindre brant, gissningsvis lite drygt 40 grader.

42 grader! Lite drygt 40 grader.

Där det var som brantast måste det varit lite mer än 45 grader, inte riktigt 50 men ändå. Det är rätt brant faktiskt.

Dagen var i övrigt lite av en mellandag, eftersom jag väntade besök i form av Ida och hennes kompisar Sussie och Anton. Hämtning i Genève kl. 19. Börjar ju få lite koll på hur det funkar, och allt gick jättebra, nästan. På vägen tillbaka, efter att vi kommit ut ur Mont Blanc-tunneln, så pratar vi på och jag är lite väl koncentrerad på konversationen, antar att jag lider av lite lappsjuka trots allt. Innan jag vet ordet av så har jag missat avfarten till Morgex! Bäst av allt är ju att nästa avfart från motorvägen är Aosta, 15 km. Det var bara att bita ihop, köra 3 mil och knappt 30 minuter extra, och betala €11 för nöjet. Minst sagt lite pinsamt, och dessutom tyckter jag lite synd om mina gäster som var rätt reströtta och mest ville komma fram.

Lite lätt försenade kom vi i alla fall lyckligen fram, och kunde avnjuta ett traditionsenligt kvällsmål med anti-pasti och några droppar Prosecco.

Ida och kompisarna får trösta sig med att jag uppenbarligen tycker deras sällskap är så trevligt att jag glömmer bort både tid och rum ;-)