Sådärja. Idag hände egentligen ingenting förutom att vår plan gick åt pipan från början. Vi var lite sena, och tänkte att idag tar vi det lugnt, kör lite pist och kanske tar två fika.
Men, vännen Rocco som verkar dyka upp som gubben i lådan vart jag än är visar sig stå i kön till Youla och viftar in oss och säger att såklart vi åker med honom idag också. Han har med sig en kompis, Stefano, som är på besök under veckan. Han är lite otränad, och vi skall bara ta det lugnt.
Tja, lungt och lugnt. Vi åkte upp till Arp och bestämde oss för Arp Vielle dvs det åket som innebär en liten promenad innan vi kommer till paradiset, samma åk vi började dagen med igår.
 |
| Vännen Per strax uppe. |
Det visade sig att Stefano var verkligen otränad och hade det ganska jobbigt att komma upp de där 80 metrarna. Men väl uppe, så var det som dagen innan, bara en himla massa oåkt pudersnö.
 |
| Rocco visar vägen. |
Efter detta, även denna dag helt otroliga åk, tog vi en fika i Zerotta och sedan åkte Per och jag ett par piståk följt av en sen lunch och sedan hem och jobba för min del. En massa logistik det gällde att få ordning på inför avresande och ankommande gäster, men nu är det ordnat, och jag har även jobbat lite med ett av mina två IT-uppdrag jag tagit med mig.
Så egentligen hände ingenting särskilt idag, förutom att vi åkte ett åk jag knappt kunnat drömma om för en månad sedan. Man vänjer sig fort, det extraordinära blir normalt innan man vet ordet av!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar